En kvinna som inte har någon att dela sina tankar med, som brottas med panikångest och en saknad.Som behöver en plats att skriva ner tankarna som ibland äter upp mig innefrån.
Har inte skrivet på ett tag men det har nog varit för att jag inte riktigt vetat om vad eller ens vad jag känner.. försöker att hitta mig själv i allt. Det jag vet med säkerhet är att jag är en grym mamma och alla osäkerheter jag haft där innan är helt narturliga. Jag vet att jag har gett min son en helt fantastisk uppväxt hittills.
Det jag har upptäckt på sista tiden eller jag har nog vetat om det längre men inte velat erkänna det innan är att jag är ett typiskt flock djur, jag har lätt att dras med i tex skit snack, i hur man ska va... och nu främst i jobbet som jag har så har det varit en turbulent grupp med mycket skit snack kastat fram och tillbaka i olika konstillationer och någonstans så vill man ju tillhöra gruppen så man har väl tyvärr tagit chansen när den visat sig. Men nu hoppas jag att det är ett slut på detta och att detta som just nu är blir bra.
Samtidigt så är ju detta inte alls jag... jag har väl aldrig fallit in i ett led.. jag har väl aldrig tyckte lika... det är ju därför jag varit i jobbig medarbetare i mina chefers ögon, jag har stått upp för vad jag tror på så jag är lite klyven till detta men känner att det ändå har med att man vill passa in, man vill duga, man vill göra något bra... och det gör jag ju...